
Efter en stressig dag springandes runt i diverse affärer behövdes det lite rest and relaxation. Det bästa sättet att koppla av ordentligt är då naturligtvis att hyra en film eller tre. Den första vi tog oss an när vi bänkade oss framför tv:n för en myskväll var actionrullen Eagle Eye med Shia Le Boeuf och Michelle Monaghan i huvudrollerna.
Eagle Eye handlar om Jerry, en ung kille som har gått emot sina föräldrars önskningar och hoppat av från Stanford. Han lever ett kringflackande liv och tar diverse ströjobb som knappt betalar hyran. När hans bror(enäggstvilling) dör i en bilolycka förändras Jerrys`s liv dramatiskt. Samma dag som begravningen hålls upptäcker Jerry att en enorm summa pengar har satts in på hans konto och att massa högteknologiska vapen och bombmaterial placerats i hans lägenhet. Efter dessa upptäckter blir Jerry uppringd av en kvinna som säger att han måste fly från lägenheten eftersom han snart kommer bli arresterad för terrorism. Vem är kvinnan? Vad vill hon och kan dessa händelser möjligtvis ha något att göra med hans döda bror? Detta är en skön actionrulle, fullspäckad med explosioner och något nyskapande biljakter. Jag ger den 4/5.
Nästa film att ta sig an denna trevliga kväll var den brittiska skräck-thrillern Eden Lake. (Det är för övrigt faktiskt jäkligt strategiskt att se skräck alldeles innan planerad läggdags. Detta kan nämligen göra att nattsömnen helt går om intet och på så sätt kan man ju vara vaken och blogga hela natten. Smart, ei?!)
Filmen handlar om ett par som åker på en romantisk resa till det vackra naturområdet Eden Lake. Men, som i de flesta filmer av den här typen blir resan naturligtvis inte riktigt så idyllisk som tänkt. Det unga parets romantiska tripp förvandlas snart till en mardröm när några ungdomar börjar trakassera dem och snor deras bil och telefon. När mannen konfronterar dem blir allt värre och med ungarna hack i häl tvingas paret fly för sina liv genom skogen.
Trots att filmens story är långtifrån originell lyckas den ändå gripa tag i dig riktigt ordentligt. Man lider verkligen med det stackars paret medan de kämpar för att överleva. Regissören gör ett smart drag när han låter åskådarna se jakten både ur de onda och de godas perspektiv. Detta ökar skräckfaktorn ytterligare.
Jag har sett a whole load of våldsamma filmer i min dag och antagligen är denna inte i närheten av det mest brutala jag sett. Men trots att jag är härdad som få, tyckte jag nog ändå att Eden Lake var tämligen gruesome. Det är speciellt en scen som involverar en kniv och en människas öppna mun som liksom har etsat sig fast på näthinnan. Vem vet, kanske börjar man bli känslig och mänsklig på gamla dar?! Could that be? Att det dessutom i filmen är ungdomar som har som sidohobby att tortera och döda gör på något sätt hela storyn ännu mer vämjelig och creepy. Efter att ha sett Eden Lake känner jag mig också minst sagt osugen på att tälta i skogen. Nu blir det istället skyddade lyxhotell i storstäder all the way framöver.
Efter många års tittande på filmer av denna typ har man tyvärr lyckats bli avskräckt från det mesta. Känns lagom kul att förvandlas till ett nervöst vrak. Efter filmer som Wrong turn, The Texas Chainsaw Massacre och Deliverance är jag exempelvis inte särskilt sugen på road-trip genom de södra delarna av USA pga rädsla för att stöta på inavlade hillbillies som vill ta död på stackars intet ont anade turister. Efter filmen Wolf creek känner jag inte heller någon direkt lust att åka på road-trip genom Australiens outback av rädsla för att stöta på någon jäkla seriemördare som trashar ens hyrda bil bara för att få nöjet att hacka upp en med sin stora Crocodile-Dundee kniv. Slutligen är jag lite smått nervös även för att lägga mig och sova eftersom då kan ju faktiskt ärrade Freddy Krueger med sina knivar till fingrar snitta upp mig i mina drömmar. Så, loppet är liksom kört. Jag är skadad for life. Jag ska härmed leva resten av mitt liv i en vadderad cell. Nah, jag skämtar bara. Så illa däran är det inte riktigt än. But I`m working on it, alright. Next slashermovie, please!
Cheers
Eagle Eye handlar om Jerry, en ung kille som har gått emot sina föräldrars önskningar och hoppat av från Stanford. Han lever ett kringflackande liv och tar diverse ströjobb som knappt betalar hyran. När hans bror(enäggstvilling) dör i en bilolycka förändras Jerrys`s liv dramatiskt. Samma dag som begravningen hålls upptäcker Jerry att en enorm summa pengar har satts in på hans konto och att massa högteknologiska vapen och bombmaterial placerats i hans lägenhet. Efter dessa upptäckter blir Jerry uppringd av en kvinna som säger att han måste fly från lägenheten eftersom han snart kommer bli arresterad för terrorism. Vem är kvinnan? Vad vill hon och kan dessa händelser möjligtvis ha något att göra med hans döda bror? Detta är en skön actionrulle, fullspäckad med explosioner och något nyskapande biljakter. Jag ger den 4/5.
Nästa film att ta sig an denna trevliga kväll var den brittiska skräck-thrillern Eden Lake. (Det är för övrigt faktiskt jäkligt strategiskt att se skräck alldeles innan planerad läggdags. Detta kan nämligen göra att nattsömnen helt går om intet och på så sätt kan man ju vara vaken och blogga hela natten. Smart, ei?!)
Filmen handlar om ett par som åker på en romantisk resa till det vackra naturområdet Eden Lake. Men, som i de flesta filmer av den här typen blir resan naturligtvis inte riktigt så idyllisk som tänkt. Det unga parets romantiska tripp förvandlas snart till en mardröm när några ungdomar börjar trakassera dem och snor deras bil och telefon. När mannen konfronterar dem blir allt värre och med ungarna hack i häl tvingas paret fly för sina liv genom skogen.
Trots att filmens story är långtifrån originell lyckas den ändå gripa tag i dig riktigt ordentligt. Man lider verkligen med det stackars paret medan de kämpar för att överleva. Regissören gör ett smart drag när han låter åskådarna se jakten både ur de onda och de godas perspektiv. Detta ökar skräckfaktorn ytterligare.
Jag har sett a whole load of våldsamma filmer i min dag och antagligen är denna inte i närheten av det mest brutala jag sett. Men trots att jag är härdad som få, tyckte jag nog ändå att Eden Lake var tämligen gruesome. Det är speciellt en scen som involverar en kniv och en människas öppna mun som liksom har etsat sig fast på näthinnan. Vem vet, kanske börjar man bli känslig och mänsklig på gamla dar?! Could that be? Att det dessutom i filmen är ungdomar som har som sidohobby att tortera och döda gör på något sätt hela storyn ännu mer vämjelig och creepy. Efter att ha sett Eden Lake känner jag mig också minst sagt osugen på att tälta i skogen. Nu blir det istället skyddade lyxhotell i storstäder all the way framöver.
Efter många års tittande på filmer av denna typ har man tyvärr lyckats bli avskräckt från det mesta. Känns lagom kul att förvandlas till ett nervöst vrak. Efter filmer som Wrong turn, The Texas Chainsaw Massacre och Deliverance är jag exempelvis inte särskilt sugen på road-trip genom de södra delarna av USA pga rädsla för att stöta på inavlade hillbillies som vill ta död på stackars intet ont anade turister. Efter filmen Wolf creek känner jag inte heller någon direkt lust att åka på road-trip genom Australiens outback av rädsla för att stöta på någon jäkla seriemördare som trashar ens hyrda bil bara för att få nöjet att hacka upp en med sin stora Crocodile-Dundee kniv. Slutligen är jag lite smått nervös även för att lägga mig och sova eftersom då kan ju faktiskt ärrade Freddy Krueger med sina knivar till fingrar snitta upp mig i mina drömmar. Så, loppet är liksom kört. Jag är skadad for life. Jag ska härmed leva resten av mitt liv i en vadderad cell. Nah, jag skämtar bara. Så illa däran är det inte riktigt än. But I`m working on it, alright. Next slashermovie, please!
Cheers
Uschiameja.. låter som en ruggig film.
SvaraRadera