tisdag 12 maj 2009

Jim Carrey är the Yes man


Som mitt alias möjligen antyder en smula är jag ett die hard Jim Carrey fan. Därmed är risken överhängande att jag på denna blogg lär diskutera denne skådespelare och hans filmer mera i framtiden. Just a heads up:)

Carrey som så många andra komiker har försökt att lägga komedifilmerna på hyllan ett tag och börjat göra mer seriösa filmer. Han har därmed visat att han klarar av alla typer av genrer och han har då fått respekt även från de mer välrespekterade kretsarna i Hollywood.
Som en parantes vill jag dock säga att jag tycker det är tragiskt att man inte förefaller bli lika respekterad som komiker inom finare skådespelarkretsar. Den största talangen måste väl ändå de ha som kan få folk att skratta och känna sig gladare?Jag har och kommer alltid föredra Carrey när han är i sitt komikeresse. Även om jag också uppskattar de dramafilmer han medverkat i går de inte upp mot hans crazy prestationer i filmer som Ace Ventura och Cable Guy. Det är i filmer som dessa han verkligen sticker ut och är unik.
Jag fick nyligen i present av min pojkvän en av Jim Carrey`s senaste filmer - Yes man. Det var kul att äntligen se Carrey medverka i en film av detta slag igen. Yes man påminner faktiskt en hel del om Liar Liar, vilket alltid är ett bra betyg.
Yes man handlar om Carl Allen, en man som är oerhört negativt inställd till det mesta efter att hans flickvän dumpade honom. Han vill egentligen bara sitta hemma och se på en hyrd film istället för att gå ut och umgås med folk och helt enkelt leva livet.

På ett seminarium som han tvingats med på av en gammal bekant får han dock lära sig vikten av att säga ja till saker och sluta vara en No man. Han ingår ett löfte med sig själv om att säga ja till allting, vilket får diverse oanade och galna konsekvenser.

Filmen uppmuntrar oss alltså att ta mer chanser och pröva nya saker samtidigt som den fördömer ett slappt och enformigt leverne som Carls.. Detta är ett bra budskap, men jag måste nog ändå säga att slappa och se på tv låter änna gött. Inte riktigt den typen av livstil som jag fördömer, snarare känns det mer som jag liksom uppfann den:) Nä, men skämt åsido så är det viktigt att leva livet och våga säga ja till nya saker. Samtidigt säger också filmen att det inte får gå till överdrift. Man får inte säga ja till vilka vansinniga saker som helst, som man verkligen inte vill. Då blir nämligen inte resultatet bra heller. Det gäller alltså att hitta en medelväg. Lite antisocialt slappande framör tv:n är alltså nog ok - Thank merciful God! Was getting worried there for a while.

Inte bara har filmen ett viktigt budskap utan Carrey är också i komisk toppform. Hans gummiansikte är i sådan full gång under en stor del av filmen, att man tycker att Carrey borde mer än någon annan ligga i farozonen för rynkor i och med all den ansiktsgymnastik han utövar. Men å andra sidan i Hollywood är väl knappast rynkor ett särdeles stort problem längre.
Om ni som jag föredrar Carrey i lite galna komedier bör ni absolut ta och se denna rulle. Jag ger 4/5 i betyg.

Over and good night